Tänk på att ditt besök på den här webbplatsen sparas i din webbläsarhistorik. Om du tror att någon kanske kollar vilka webbplatser du besökt så kan du rensa historiken. Läs mer om sekretesstips.

För dig som arbetar med unga

Du som möter unga och/eller arbetar med unga har inte bara skyldigheter utan också möjligheter att hjälpa unga som lever med våld. På den här sidan hittar du konkreta tips och stöd i ditt arbete.

Som ett led i att förebygga våld och öka kunskapen har Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna och ungarelationer.se tagit fram ett konkret stödmaterial. Vi hoppas att det kan vara en av flera pusselbitar som krävs för du som möter unga ska börja arbeta eller utveckla ditt redan påbörjade våldsförebyggande arbete.

Stödmaterial om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer (PDF)

Var fjärde flicka/ung kvinna i åldern 16-24 år uppger att hon utsatts för våld av en partner eller före detta partner.

I Brottsförebyggande rådets rapport Brott i nära relationer bland unga (PDF) uppger 23 procent av flickor/unga kvinnor i åldern 16–24 år att hon utsatts för våld av en partner eller före detta partner. Motsvarande siffra för pojkar/unga män var 14 procent. Att du har unga i din närhet som har erfarenhet av våld är därför troligt. I nästan alla grupper av unga finns någon eller några som utsatts för våld av en förälder, en annan släkting, en person de har en relation med eller någon annan. Var medveten om att någon i gruppen kan behöva stöd. Berätta vid varje tillfälle att de kan prata med dig enskilt om de vill och att det finns hjälp att få. 

Kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt

Syftet med kampanjen Svartsjuka är inte romantiskt är att uppmärksamma och förebygga killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Vi vill öppna upp för reflektion kring hur ens relationer ser ut och vad som egentligen är en schysst relation. Kampanjen pågår årligen mellan 1 februari och 31 mars.

Vi har tagit fram ett kampanjmaterial som riktar sig till unga. Där finns information om vart de kan vända sig om de vill ha råd och stöd eller veta mer om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. 

Din kommun/organisation/verksamhet kan delta i kampanjen genom att:

  • Sprida materialet direkt till unga samt till yrkesverksamma som möter målgruppen.
  • Informera om de verksamheter som finns i exempelvis din kommun dit ungdomar kan vända sig.
  • Anordna lokala eller regionala aktiviteter som uppmärksammar våld i ungas partnerrelationer och marknadsföra aktiviteterna med hjälp av kampanjmaterialet.

Nationell konferens – inspelade pass

I samband med kampanjstart den 1 februari genomförde vi en digital nationell konferens med fokus på killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer. Konferensen bjöd på föreläsningar om forskning på området och lokala exempel på arbete mot våld i ungas relationer. Du kan ta del av inspelningarna från de olika passen i efterhand:

Svartsjuka är inte romantiskt – konferens 2023, YouTube

Beställ och sprid kampanjmaterial

Det finns digitalt material för kampanjen. Det digitala materialet passar bra för spridning i sociala medier. Du får gärna använda det i samband med aktiviteter som din verksamhet anordnar. Använd hashtagen: #svartsjukaärinteromantiskt

Affisch (PDF)

Visitkort (PDF)

Powerpont till bildskärmar (PPTX)

Kampanjbild 1280 x 720 px (JPG)

Hjärtat och dolken, bild för inlägg på Facebook (JPG)

Hjärtat och dolken, bild för inlägg på Facebook och Instagram, kvadratiskt format (JPG)

Hjärtat och dolken, bild för inlägg på Instagram, stående format (JPG)

Hjärtat och dolken, bild för inlägg på Instagram stories (JPG)

Filmer att sprida och dela, Youtube Det finns tre filmer med olika fokus: våldsutsatt, anhörig samt våldsutövare. De tre filmerna finns även syntolkade, teckentolkade och med engelsk text.

Filmer med syntolkning, teckentolkning samt engelsk textning, Youtube 

Tryckt material

Här kan du beställa tryckta exemplar av visitkort, affisch och stödmaterial kostnadsfritt.

Beställ tryckt material (kalmarkuvert.se)

Vad är våld i ungas partnerrelationer?

Killars våld mot tjejer och våld i ungas relationer följer ofta samma mönster som i vuxnas relationer och kan utgöras av sexuella övergrepp av olika slag, psykiskt våld som kontroll och hot liksom fysiskt våld som knuffar, slag och strypgrepp. Med digitala och interaktiva medier har också kontroll och psykiskt våld via mobiltelefoner och sociala medier uppkommit, så kallat digitalt våld. Det kan handla om att sms:a eller ringa för att ständigt ha koll på var partnern är och vem hen umgås med, eller att ha tillgång till sin partners lösenord på sociala medier och begränsa vilka hen tillåts att ha som vänner.

Det är snarare regel än undantag att vara utsatt för flera olika former av våld samtidigt. Våld förekommer i både hetero- och hbtq-relationer. I vårt samhälle har män och killar mer makt än kvinnor och tjejer på ett strukturellt plan. Att utöva våld kan vara ett sätt att upprätthålla sin position och att inte förlora makt. 

Tjejer utsätts i högre grad än killar för våld i nära relationer och konsekvenserna och utsattheten är större bland tjejer som utsätts av killar. Att unga, främst killar, tillåts vara våldsamma i en relation och/eller efter en relation orsakar mycket lidande för enskilda individer och får stora samhällsekonomiska konsekvenser.

Det är viktigt att komma ihåg att unga kan befinna sig i livsomständigheter som kan påverka den enskildes utsatthet för våld och där samhällets stödinsatser brister. Det kan exempelvis handla om att vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller vara hbtq-person, ha en funktionsnedsättning eller vara utsatt för sexuell exploatering.

Genom att omvärlden förminskar vissa våldsamma beteenden ökar risken för att våldet fortsätter och blir grövre.

Trots att unga är utsatta för våld i partnerrelationer i högre grad än vuxna är det något vuxenvärlden ibland inte vill se. Svartsjuka och kontrollbehov romantiseras och ingår i föreställningarna av hur en partnerrelation ska vara. Allvarliga händelser bagatelliseras och ursäktas som omoget agerande. Genom att omvärlden förminskar vissa våldsamma beteenden ökar risken för att våldet fortsätter och blir grövre.

Vad du som yrkesverksam kan och ska göra

Unga värdesätter vuxna som har modet att prata om samtycke, sexualitet och destruktiva relationer. Erfarenheter från samtal med unga visar också att de efterfrågar kunskap, stöd och hjälp från vuxna, och ibland bara någon vuxen som visar att den vill och vågar lyssna.

Du som arbetar med unga har stora möjligheter att på olika vis lyfta frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer. Kanske har du fördelen att möta samma unga återkommande eller är i en verksamhet som unga självmant söker sig till. I vårt stödmaterial finns tips på hur man kan lyfta frågan anpassat för olika typer av verksamheter.

Stödmaterial om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer (PDF)

Exempel att inspireras av är:

Fältgruppen i Mölndal stad

Tjejjouren i Luleå 

Barn och unga som upplever våld i familjen eller i nära relationer (karlskrona.se)

Kampanjer (norrtalje.se)

Värmlands kampanj Unga våldsutövare

Kampanjen Unga våldsutövare är en del i en kampanjserie som Länsstyrelsen Värmland genomför i samverkan med nätverket för myndighetssamverkan Våld i nära relationer. Syftet med kampanjen Unga våldsutövare är att uppmärksamma unga män i åldern 18-25 om var de kan hitta stöd för att bryta våldsutövande och har ungarelationer.se som landningssida.
Kampanjen har genererat över 5000 klick/besök till webben unga relationer från målgruppen. Kul i sammanhanget är att kampanjen vann pris för bästa annons i tävlingen Guldvargen (Facebook).

Affischer för kampanjen Unga våldsutövare (pdf)

Filmer till hjälp

Här kan du ta del av filmade lärande exempel som har fokus på att förebygga och bekämpa våld i ungas partnerrelationer.

Sofia Hammarström, utvecklingsledare på Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen, berättar om deras arbete med SEXIT- en metod för samtal om sexuell hälsa och erfarenhet av våld.

Film med Sofia Hammarström om killars våld mot tjejer (Youtube)

Elenore Thor, fältsekreterare och projektledare för kampanjen #ärduokej som handlar om att motverka våld i ungas nära relationer i Mölndals stad.

Film med Elenore Thor Lindblad om killars våld mot tjejer (Youtube)

Daniel Alsarve, RF-SISU Örebro län kommer delge deras erfarenheter i arbetet med Idrotten som arena för schyssta samtal: ett projekt om jämställdhet, maskulinitet och våldsprevention.

Film med Daniel Alsarve om killars våld mot tjejer (Youtube)

Du som arbetar med barn och unga har anmälningsskyldighet. Misstänker du att ett barn far illa ska en anmälan till socialtjänsten göras.

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa – Socialstyrelsen

Misstänker du att någon utsätts eller utsätter någon för våld just nu ring 112.

Ju fler som lyfter frågan om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer, och ju mer kunskap unga får, desto lättare är det för dem att prata om sina relationer med vuxna. När vuxna som möter unga pratar om våld bidrar de till att minska känslor av skuld och skam, vilket kan leda till att fler unga söker stöd och hjälp. Oavsett vilken roll du har är det viktigt att du har svar att ge kring vilket stöd som finns att få för den som utsätts eller är den som utsätter någon annan för våld. Innan du tar upp frågan, kolla upp vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns för unga i din kommun.

Våld är starkt förenat med sämre fysisk och psykisk hälsa hos unga. Unga är positiva till rutinmässiga frågor om våldsutsatthet. Frågorna hjälper dem att sätta ord på vad de varit med om, vilket kan leda till positiva förändringar som att påbörja stödkontakter, att avsluta destruktiva relationer samt hjälp att hantera konsekvenserna av våldet och få skydd. Att fråga om våld på rutin är en viktig del i att förebygga våld. För dig som arbetar inom elevhälsan, på ungdomsmottagning eller möter unga i andra sammanhang finns mer information om hur du kan fråga om våld.

Läs mer om kopplingen mellan våld och hälsa: Palm, A (2016) Studies on routine inquiry about violence victimization and alcohol consumption in youth clinics. Avhandling. Uppsala universitet.

Uppmärksamma föräldrar på din oro kring en ung person, oavsett om det gäller någon som du tror kan vara utsatt för våld eller en person som utövar våld. Men kom ihåg att först ta i beaktande att den unga själv kan vara utsatt av någon av föräldrarna, eller vara utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck där det inte är tillåtet för den unga personen att ha en relation.

Behöver du råd i en situation där den unge riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck kan du ringa till den nationella stödtelefonen på 010-223 57 60 eller besöka webbplatsen www.hedersfortryck.se.

Våldet måste stoppas, normer som legitimerar våld måste ifrågasättas och unga våldsutsatta måste få stöd och hjälp. Detsamma gäller unga våldsutövare som måste få stöd och hjälp att sluta utöva våld och ta ansvar för sina handlingar. I förlängningen kommer ditt arbete med det här stödmaterialet bidra till att färre unga lever med våld i sina relationer, vilket innebär att färre kommer att bli utsatta för våld, färre kommer att lära sig att leva med våld, och färre kommer att ha lärt sig att bli en våldsutövare, i relation efter relation.

Stödmaterial om killars våld mot tjejer och våld i ungas partnerrelationer (PDF)

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) uppger nästan var femte ung person (18 procent) i åldern 16–24 år att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i sin frihet, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. Bland kvinnorna uppger 23 procent att de utsatts, jämfört med 14 procent av männen. Vanligast är psykiskt våld som kränkningar eller försök till inskränkningar i frihet; 21 procent av kvinnorna och knappt 12 procent av männen uppger att de utsatts.

Källa: Brottsförebyggande rådet. Våld bland unga 2018 (PDF) 

Mäns våld mot kvinnor och killars våld mot tjejer är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle. Eftersom män står för merparten av det våld som utövas både mot flickor och kvinnor och pojkar och män, så måste vi lägga fokus på att bryta kopplingen mellan maskulinitet och våld. Vi måste motverka de föreställningar om maskulinitet och vad en man är och bör vara, som ökar risken för att använda våld. Denna utgångspunkt stöds av Världshälsoorganisationen (WHO), som lyfter fram att strategier för att främja jämställdhet och att förändra normer som stödjer våld är betydelsefulla för ett effektivt våldsförebyggande arbete. 

Engaging men and boys in changing gender-based inequity in health (PDF)

Omkring 80 procent av de personer som misstänkts för ett brott mot en annan person är män. Det gäller oavsett om vi talar om brott mot person i offentlig miljö eller om brott mot närstående, men i synnerhet gäller det brott som våldtäkt och sexuellt ofredande där 98 procent av alla misstänkta är män. När det handlar om misshandel av flickor och kvinnor är 77 procent av de misstänkta män, medan 81 procent av de misstänkta är män när det kommer till misshandel av pojkar och män.

Fysiskt, psykiskt och sexuellt våld är konkreta handlingar som nästan alltid utförs av en man/kille. Våldet riktas mot barn, kvinnor, andra män och ibland till och med mot djur. Ingen som lever tillsammans med män, fäder och söner vill att de ska vara eller bli våldsamma. Trots det så är det killar och män som står för majoriteten av våldet i världen. Hur kan vi förstå det?

De amerikanska forskarna Oransky och Fisher har visat hur normer för maskulinitet kan bidra till att unga killar utvecklar kränkande och våldsamma beteenden. Enligt forskarna kan dessa normer beskrivas som:

  • Ständig ansträngning – att ständigt anstränga sig för att visa sig tuff och stark.
  • Känslomässig begränsning – att bli känslomässigt begränsad både inför sina egna och andras känslor exempelvis genom att framför allt ha tillgång till ilska.
  • Heterosexism – ett kategoriskt nedvärderande, förakt eller undvikande av femininitet och homosexualitet.
  • Social retsamhet – att ständigt klara av att reta andra killar och stå ut med att själv ständigt bli retad – kan omtalas som att klara av ”grabbjargong”.

 

Killar och män förhåller sig till dessa normer om att vara en ”riktig” man. En “riktig” man ska ha kontroll, känner inte efter, är tuff och kan ta en smäll. Smärta förringas och känslor av sårbarhet förträngs. Dessa maskulinitetsnormer begränsar och till och med hindrar killar och män från att utvecklas till jämställda och inkännande människor som inte använder våld.

Killars eller unga mäns våld mot tjejer eller unga kvinnor börjar i huvudsak under tonårstiden. Våldet består vanligtvis av en kombination av emotionella, fysiska och sexuella övergrepp i kombination med unga mäns kontrollerande beteenden. Siffror från Brottsförebyggande rådet visar att unga tjejer inte bara är överrepresenterade som offer för sexualbrott, utan också för våld i nära relationer. Oftast är våldsutövaren, i båda fallen, en jämnårig eller något äldre kille.

När vi förstår hur maskulinitetsgörande och våld hänger samman blir det möjligt för oss att få syn på vilka normer som spelar roll för våldsanvändning. Dessa normer behöver utmanas så att andra icke våldsamma beteenden får större plats i samvaron mellan killar eller unga män, men även i relationen till tjejer och unga kvinnor. Det talar för att en utmaning av normer för maskulinitet kan vara ett av många steg som behöver tas för att på sikt kunna motverka våld i ungas men även i vuxnas liv.

Kraven på lojalitet mellan killar och mellan unga män gör det svårt för enskilda individer att ha en avvikande och problematiserande åsikt om vad manlighet är. Ett sätt att hantera dessa outtalade krav är att helt enkelt inte ha en avvikande åsikt. Detta betyder att om maskulinitetsgörandet ska bli mindre våldsamt räcker det inte med att stärka individuella killar och unga män. Arbetet med att utmana unga killars idéer om vad det innebär att bli man behöver komma in i killars och unga mäns sociala sammanhang, exempelvis i fritidsverksamhet och kamratgrupper. Vi vuxna behöver problematisera hur vi tänker kring killar i grupp för att hitta sätt att bemöta och utmana killars gruppbeteende. Här har alla som möter unga en fantastisk möjlighet att tillsammans med de unga diskutera viktiga frågor kring relationer, makt och våld. Ett tips på vägen är att använda Machofabriken, som är ett metodmaterial för praktiskt arbete för jämställdhet och mot våld tillsammans med unga.

Fokus ligger på normer kring manlighet och materialet består av korta filmklipp och övningar. Några ämnen som tas upp är pornografi, sexuellt våld, svartsjuka och kontroll, samt utsatthet på nätet.